En vecka i juni
O, vad vi hade längtat till Oria och till Leo och nu är vi i här! Vi landade i går klockan kvart i åtta, hämtade ut hyrbilen och handlade litet på hemvägen. Det hade precis blivit mörkt när vi kom till Tullias grind, och Leo, som inte kände igen billjudet, började skälla. Men när vi öppnade och han kände igen oss, blev han så jätteglad. Han hoppade och "pratade" och sllickade på oss och ville inte lämna oss ur sikte. Vi satt ute i den varma kvällen, 26 grader, tog en drink och kände bara hur skönt det var att vara här!
Efter att ha sovit gott åt vi frukost på altanen, 22 grader, och sedan sopade och spolade jag densamma.
Mycket löv, sand och hundhår hade samlats där. Tyvärr har många blommor torkat under sommaren men min stockros har fått vatten av Franco och klarat sig och fikonträdet har ganska stora frukter.
Den har t o m fått en blomma!
Vi åkte in till Oria och handlade, Valter gick till banken och jag tog en glass på Café Kenya under tiden. Vi fixade litet hemma och sedan "badade" vi Leo, som var alldeles kletig och luktade illa. Han stod så stilla under proceduren men tröttnade i slutet av sköljningen och gick sin väg.
Det blev en mycket smal och ynklig hund efter badet!
Salladen, som Franco har satt, är nu jättefin och den skall vi äta till grillad kycklling i kväll
och Nespolaträdet, som bara fåglarna gillar, har massor med frukter
Citrusträden har små frukter och vindruvorna blir bara störr och större
och granatäpplena blommar.
Trackback
